Guide · Alger på fasad

Alger på fasad: vad det är, varför det kommer tillbaka och hur du tar bort det

Vit fasad av fibercementpanel med grön påväxtGrönt på väggen?oftast fukt som varit kvar för länge

Alger på en fasad är oftast gröna beläggningar som växer där ytan är fuktig länge. SP skriver att alger på en målad yta inte bryter ner underlaget utan främst påverkar utseendet, men att mycket påväxt kan höja fukten i ytan så att andra organismer etablerar sig.

De kommer tillbaka om fukten är kvar: Lunds tekniska högskola beskriver en villafasad i Helsingborg som var helt grön igen ett halvår efter tvätt och behandling.

Vi tvättar fasaden med lågt tryck och ett medel gjort för fasader, och garanterar att fasaden blir ren, inte att den håller sig ren. Exempelpris efter ROT, upp till 200 kvm fasad: 8 900 kr för ett enplanshus och 13 100 kr för 1,5–2 plan.

  • 85 %relativ fuktighet över vilken mögel växer, enligt SP
  • 6 månadertills en tvättad fasad i Helsingborg var grön igen, enligt LTH
  • 8 900 krenplanshus efter ROT, upp till 200 kvm fasad

Forskarnas och myndigheternas uppgifter är lästa i deras egna rapporter. Det som är vår egen metod, erfarenhet eller slutsats är märkt så.

  • Vad är detAlger, mögel, lavolika organismer, olika orsaker
  • Skadar det?Sällan underlagetalger enligt SP, men fukten ökar
  • Kommer det tillbaka?Ja, om fukten är kvarLTH: grön igen efter ett halvår
  • Det som hjälperKortare våttiddet enda effektiva sättet enligt SP
  • Torrborsta inteSporer i luftenkan ge allergi, enligt SP
  • Exempelpris8 900 krefter ROT, enplanshus, upp till 200 kvm fasad

Svaret

Vad är det som växer på min fasad, och går det att ta bort?

Det går att ta bort. Att få det att stanna borta är det svåra, och det avgörs av fukten.

Det som växer på fasader är oftast alger, mögelsvampar, lavar och ibland mossa. Alger innehåller klorofyll och lever på luft och ljus, så de behöver ingen näring från underlaget, skriver Lunds tekniska högskola.

Mögelsvampar saknar klorofyll och måste få sin näring från organiska ämnen i underlaget eller från smuts som fastnat på ytan. Lavar är enligt LTH en samexistens av svamp och alg.

Skadar det fasaden? SP:s rapport om målade träfasader skriver att alger på en målad yta ”bryter inte ner underlaget utan påverkar primärt endast det estetiska intrycket”. Men mycket algpåväxt kan höja fukthalten i färgytan så att andra fuktälskande organismer etablerar sig.

Mögelsvampar kan enligt SP inte bryta ner trä, men sporerna kan ge allergiska reaktioner, och blånadssvampar förstör pormembranen i träet så att det lättare tar upp vatten.

Går det att ta bort? Ja. SP skriver att lätt beväxta ytor rengörs med normala fasadtvättmedel eller tvättmedelssystem som har alg- och mögeldesinficerande verkan, och att svårare angrepp kräver mer behandling och borste. Ett fasadmedel läggs på med lågt tryck, får verka en stund och sköljs bort. Resultatet syns inom en halvtimme.

Det svåra är att få det att stanna borta. Det är där de flesta blir besvikna, och det handlar mer om fukt än om tvätt, vilket vi går igenom längre ned.

Enligt vår erfarenhet är det också därför samma fasad kan se helt olika ut på olika sidor av huset: skillnaden är oftast hur länge ytan är blöt, inte hur ren den var från början, och en tvätt ändrar inte på det.

SP:s rapport gäller målade träfasader och LTH:s artikel mineraliska fasader som puts, men organismerna och deras villkor är desamma. Välj nedan vilken påväxt du har, så får du vad forskarna skriver om just den. Mer om puts, tillverkarnas råd och vad som ska lagas först finns i guiden om putsad fasad.

Vit fasad av fibercementpanel med grön påväxt
Grön påväxtvit fasadpanel före tvätt

Därför oss

Därför Svea Takvård för din fasad

Algerna är lätta att se. Orsaken är det svåra, och det är den vi tittar på.

Vi börjar med att titta på varför det växer där det växer: norrsidan, buskarna, takfoten, kulören och hur fasaden är byggd.

Det ger dig ett ärligt besked om hur länge en tvätt brukar hålla, och om det finns något du kan göra för att korta våttiden, som att ta bort en buske. Vi tvättar med lågt tryck och ett medel gjort för fasader, torrborstar inte och riktar aldrig strålen mot skarvar och fönster.

  • Ren fasadÄr något ställe fortfarande smutsigt när vi lämnar fasaden tvättar vi om det. Det är garantin för fasadtvätt.
  • Egen personalIngen underentreprenör: det är våra egna takvårdare som tvättar, utbildade i fallskydd, höga höjder och ID06, under en arbetsledare med BAS-P och BAS-U.
  • Fast prisVi besiktar utan kostnad och lämnar protokoll och fast pris före start. Avdraget för ROT tas direkt på fakturan.
  • 20+ årTjugo år i branschen, med över 3 200 tvättade tak bakom oss.

Du får ett skriftligt pris som inte ändras, och blanketten till Skatteverket för ROT fyller vi i åt dig. Vill du sprida kostnaden kan betalningen delas på tre månader, helt utan ränta.

På Google ligger betyget på 4,7 av 5 från 267 omdömen, på Reco på 4,5 av 5 från 169. Ommålning och väggreparationer ingår inte, men en mindre bättringsmålning kan vi ta med.

Mer om vad fasadtvätten kostar finns på sidan om fasadtvätt, och om tryck och högtryck på sidan om att tvätta fasad med högtryckstvätt. Att tvätta bort påväxt är underhåll och kräver normalt inget bygglov, men gäller det ett hus med skyddsbestämmelser i detaljplanen eller en byggnad i en kulturmiljö bör du fråga kommunens byggnadsnämnd först.

Två servicebilar och medarbetare från Svea Takvård
Svea Takvårdservicebilar och medarbetare

Fukten

Hur fuktigt måste det vara för att något ska växa?

Relativ fuktighet (RF) i procent. Staplarna visar de gränser LTH och SP anger för mögelsvampar. Tryck på en stapel.

Alger behöver fukt men inte näring från underlaget, och för mögelsvampar är det enligt LTH kombinationen av temperatur och fukt som avgör.

Uteluften ligger på natten normalt redan på 80–90 procent RF. En yta som blir kallare än luften, vilket LTH beskriver för tunn puts på isolering efter klara nätter, hamnar därför snabbt över de gränser där något kan växa. Därför sitter påväxten där ytan sällan torkar.

SP:s slutsats är kort: den enda betingelsen en konsument kan påverka är tillgången på fukt, och det enda effektiva sättet att begränsa påväxten är att hålla våttiden så kort som möjligt.

Siffrorna kommer från SP Rapport 2009:11, SBUF 11953 och LTH:s Bygg & teknik 8/02, och att rengöring av fasad är rotarbete står hos Skatteverket.

Relativ fuktighet, %

Tryck på en stapel.

LTH: Cladosporium, som förefaller vara den vanligaste mögelsvampen på mineraliska fasader, har sin minimifuktighet för groning och tillväxt vid 85 procent RF. SP anger också över 85 procent.

LTH, Bygg & teknik 8/02: Mögelpåväxt på mineraliska fasader; SP Rapport 2009:11: Beväxning på målade träfasader.

Din påväxt

Vilken påväxt har du?

Tryck på det som liknar din fasad. Svaren bygger på SP:s och LTH:s beskrivningar av organismerna, och vad vi gör.

Vad ser du på fasaden?

✓

Troligen alger

Alger innehåller klorofyll och lever på luft och ljus, skriver LTH. På en målad yta bryter de enligt SP inte ner underlaget, men mycket algpåväxt höjer fukten i ytan. Det går bra att tvätta bort, och vi gör det med lågt tryck och ett medel gjort för fasader.

~

Troligen mögel

SP nämner Cladosporium, svarta prickmögel, som den vanligaste mögelsvampen i Sverige. Mögelsvampar kan enligt SP inte bryta ner trä, men sporerna kan ge allergiska reaktioner. Torrborsta inte, och rikta inte strålen mot skarvar. Vi tvättar med medel och lågt tryck.

~

Troligen lav

LTH skriver att lavar är en samexistens av svamp och alg som är mycket härdig och klarar långa torrperioder. SP skriver att lavar kan leva på i princip alla ytor, även målade och putsade. De sitter hårdare än alger, och vi bedömer dem vid besiktningen.

~

Troligen mossa

LTH: mossor är låga gröna växter med stora krav på att miljön ska vara fuktig, och vissa trivs på kalkputsade fasader. Mossa på en fasad pekar på mycket fukt över lång tid, och vi tittar på orsaken vid besiktningen.

✓

Också alger

SP skriver att alger kan uppträda i olika kulörer beroende på pigmenten, som grön, röd, brun eller blå. Samma metod gäller: lågt tryck och medel för fasader.

✓

Kan vara smuts

SP skriver att det ibland är svårt att bedöma om det är smuts eller mögel, och att smuts från trafik och industri kan innehålla näring, till exempel kväveföreningar. Vi bedömer på plats och tvättar bort det.

✓

Vi tittar på fasaden först

Det går inte alltid att se vad det är. Vid besiktningen tittar vi på hur mycket som växer och var, vilket material fasaden är och vad som kan hålla den fuktig.

Värmen

Varför växer det på en vägg men inte på nästa?

Läge, kulör och konstruktion avgör hur länge ytan är blöt. Yttemperatur i solsken vid 25 grader enligt SP. Tryck på en stapel.

SP:s mätvärden gäller solbelysta träfasader. Poängen är att ljusa kulörer blir svalare och torkar långsammare. SP skriver att ljusa kulörer har en ”väsentligt längre våttid” än mörka, och att våttiden är ”mycket längre på norrsidan än på södersidan”, där solen kan torka upp fasaden under längre tid på dagen.

Trähus i ett fuktigt område löper enligt SP större risk, och surt nedfall och smuts från trafik och industri ökar risken, eftersom smutsen kan innehålla näring. Husets sidor belastas olika och bör behandlas individuellt: ofta behöver norrsidan enligt SP bara mögel- och algtvättas, medan södra sidan kan behöva mer.

Vår tolkning: en ljus fasad med buskar på norrsidan är det mest utsatta läget, och det är där vi oftast ser grönt först. Det är vår erfarenhet, inte SP:s.

Yttemperatur i solsken, lufttemperatur 25 °C

Tryck på en stapel.

SP: vit 33 °C. En ljus yta blir svalast och har enligt SP längst våttid.

SP Rapport 2009:11, avsnittet Kulörval. Värdena gäller en solbelyst träfasad.

Om det kommer tillbaka

Kommer algerna tillbaka efter tvätt?

Ja, om fukten är kvar. Forskarna är ärliga om det.

Lunds tekniska högskola skriver i en rapport till SBUF att de ofta får frågan vad man ska göra när man fått påväxt, och att de inte har något bättre svar än att hänvisa till produkter av typen algtvätt.

I samma rapport beskriver de en villafasad i Helsingborg som var ”helt grön igen ett halvår efter att den hade blivit tvättad och behandlad”.

LTH förklarar också varför behandlingar tappar kraft: fungicider i ytskikt måste vara vattenlösliga för att verka, vilket gör att de ”efterhand lakas ur”, och effekten avtar så att behandlingen måste förnyas. För puts är det enligt LTH oftast tunn puts på isolering, ofta bara 3–5 mm tjock, som drabbas, eftersom den lättare kyls av på nätterna.

Den som lovar att en tvätt håller algerna borta för alltid lovar något forskarna inte gör. Därför garanterar vi att fasaden blir ren, inte att den håller sig ren. Är något ställe fortfarande grönt när vi är klara kommer vi tillbaka och tvättar det igen.

Det som kortar våttiden är enligt SP: att ta bort buskage nära fasaden, som skuggar och hindrar luftväxling, väl tilltagna takutsprång, och dränering så att vatten leds bort från fasaden och marken.

SP skriver också att det i Holland är vanligt att tvätta fasaderna varje år. Hur ofta du behöver tvätta beror på läget, och vi säger vad vi ser vid besiktningen.

Fasad med grön påväxt före fasadtvätt
Grön påväxtföre tvätt

Så gör vi

Så går det till när vi tar bort alger från fasaden

Fyra steg från besiktning till klart.

  • Steg 1 · kostnadsfri besiktning, 30–60 minSe vad det ärVi tittar på hur mycket som växer och var, om fasaden är trä, puts eller något annat, och om det är alger, mögel, lav eller smuts. Vi täcker fönster, dörrar och växtbäddar innan vi börjar, så att medel och smuts hamnar där de ska.
  • Steg 2Blöta uppFasaden blöts på lågt tryck så att medlet fördelas jämnt. Vi torrborstar inte, eftersom sporer kan ge allergiska reaktioner, och vi riktar aldrig strålen mot skarvar och fönster.
  • Steg 3Ge medlet tidEtt medel gjort för fasader läggs på nerifrån och upp och får verka. Sitter påväxten fast på trä eller puts tar vi en mjuk borste till hjälp.
  • Steg 4Skölja rentFasaden sköljs uppifrån och ned tills medel och påväxt är borta. Resultatet syns inom en halvtimme. Hittar du fläckar dagen efter tvättar vi om just dem.

Misstagen

Vanliga misstag, och ska du göra det själv?

De flesta misstag leder till att det växer tillbaka eller att fasaden tar skada. Här är de vanligaste, med vad SP och LTH skriver.

Vanliga misstag vid borttagning av alger på fasad och vad du gör i stället
MisstagVad som händerGör så i stället
Torrborsta påväxtenSP: svampsporer kan ge allergiska reaktioner vid inandning.Tvätta med medel och vatten. Vid kraftig påväxt: andningsskydd, handskar och skyddsglasögon.
Högtryck rakt mot skarvarSP: risk att få in vatten i väggkonstruktionen, och strålen ska aldrig riktas mot springor eller anslutningar till dörrar och fönster.Lågt tryck och bred stråle, uppifrån och ned.
Klor utan kollSP beskriver en klorlösning för svårare angrepp, men varnar för blekning, etsning av fönsterglas och silverdetaljer och för växter. Den dödar svamparna men har enligt SP ingen långtidseffekt.Följ etiketten på medlet du väljer, prova på en dold yta och skydda växter och glas.
Måla över påväxtenSP: måla inte mögel- eller blånadsskadat virke, och fuktkvoten får inte överstiga 16 procent vid målning.Tvätta först och låt fasaden torka ordentligt.
Tro att tvätten håller för alltidLTH: fasaden i Helsingborg var helt grön igen ett halvår efter tvätt och behandling.Åtgärda också fukten: buskar, avstånd till marken och takutsprång.

SP Rapport 2009:11 och SBUF 11953 (LTH): se källorna längst ned.

Tvätta själv eller anlita proffs?

Lätt påväxt på ett enplanshus går att ta hand om själv. SP skriver att lätt beväxta ytor rengörs med normala fasadtvättmedel, och då behöver du slang, borste och tid. Skatteverket räknar rengöring av fasader som rotarbete, men avdraget gäller arbete som ett företag utför.

Vi tar omkring 8 900 kr efter ROT för ett enplanshus och 13 100 kr för 1,5–2 plan, upp till 200 kvm fasad, med fast pris efter besiktning.

Det du betalar för är bedömningen av vad som växer, vilket tryck och medel fasaden tål, och att ingen skarv får vatten in i väggen. Är påväxten kraftig, fasaden av trä eller puts, huset högre än en stege når eller hus byggt före 1983 med plattor på fasaden, låt oss göra det.

I vårt område

Hur blött är det där algerna växer? Regn i Uppsala och Roslagen

Årsnederbörd i mm enligt SMHI vid fyra stationer, från Uppsala till skärgården. Tryck på en stapel.

SP skriver att fukt är det en husägare kan påverka, och att våttiden avgör. Regnet ger bakgrunden: SMHI:s normalvärden 1991–2020 är 586 mm per år vid Uppsala Flygplats, 602 mm vid Norrtälje (station 2) och 562 mm vid Svanberga, men bara 461 mm ute på Söderarm i skärgården.

Siffrorna säger inte vilken vägg som får alger. Det avgör hur länge ytan förblir fuktig efter regnet, och det beror på riktning, skugga och träd. Därför tittar vi på hur fasaden ligger innan vi säger hur länge en tvätt brukar hålla.

Årsnederbörd, mm (SMHI, normal 1991–2020)

Tryck på en stapel.

SMHI: 602 mm per år. Stationens serie slutar 1984.

SMHI: normalvärden 1991–2020 (Normal nederbörd)

Vanliga frågor om alger på fasad

Vad är alger på fasad?

Alger är organismer med klorofyll som lever på luft och ljus och inte behöver näring från underlaget, skriver LTH. På en fasad syns de oftast som gröna beläggningar, men de kan också vara röda, bruna eller blå, enligt SP.

Är alger på fasaden farliga?

Alger i sig bryter enligt SP inte ner underlaget på en målad yta. Mögelsvampar kan däremot producera mykotoxiner, och sporerna kan ge allergiska reaktioner vid inandning, skriver SP. Därför bör man inte torrborsta.

Skadar alger fasaden?

SP skriver att alger främst påverkar det estetiska intrycket, men att mycket algpåväxt kan höja fukthalten i ytan så att andra fuktälskande organismer etablerar sig. På trä kan det på sikt vara mer än utseendet.

Varför växer det alger på norrsidan?

Där är våttiden enligt SP mycket längre, eftersom solen inte kan torka upp fasaden lika länge. Träd och buskar nära väggen skuggar och hindrar luftväxling, vilket förlänger våttiden.

Hur tar man bort alger på fasad?

SP skriver att lätt påväxt rengörs med normala fasadtvättmedel. Ett fasadmedel läggs på med lågt tryck, får verka en stund och sköljs bort uppifrån och ned.

Kan man högtryckstvätta bort alger?

SP varnar för att högtryck kan få in vatten i väggkonstruktionen, och att strålen aldrig ska riktas mot springor eller anslutningar till dörrar och fönster. Vi tvättar fasader med lågt tryck.

Kommer algerna tillbaka?

De kan göra det om fukten är kvar. LTH beskriver en villafasad i Helsingborg som var helt grön igen ett halvår efter tvätt och behandling. Garantin gäller att fasaden blir ren, inte att den förblir ren.

Hur ofta ska man tvätta fasaden?

Det beror på läget. SP skriver att det i Holland är vanligt att tvätta fasaderna varje år, och att norrsidan oftare behöver mögel- och algtvätt. Vi säger vad vi ser vid besiktningen.

Vad är skillnaden mellan alger och mögel på fasad?

Alger har klorofyll och behöver ingen näring från underlaget. Mögelsvampar saknar klorofyll och behöver organiska ämnen eller smuts, och kräver enligt SP över 85 procent relativ fuktighet.

Går det att förhindra alger på fasaden?

Inte helt, men våttiden går att korta. SP nämner att ta bort buskage nära fasaden, ha väl tilltagna takutsprång och leda bort vatten från fasad och mark. SP skriver att det är det enda effektiva sättet att begränsa påväxt.

Vad kostar det att få algerna borttagna?

Omkring 8 900 kr efter ROT för ett enplanshus och 13 100 kr för 1,5–2 plan, upp till 200 kvm fasad. Större hus och föreningar får fast pris på plats efter besiktningen.

Får man ROT-avdrag för att ta bort alger?

Ja, för villor och radhus. Skatteverket räknar rengöring av fasader som rotarbete, och vi drar 30 procent av arbetskostnaden direkt på fakturan. Föreningar och företag får inte ROT-avdrag.

Boka kostnadsfri besiktning av fasaden

Vi tittar på vad som växer, varför, och vad som behövs, och lämnar fast pris. Besiktningen är kostnadsfri och förpliktar inte till något. Du kan också skriva via kontaktsidan.

    Boka besiktning

    • Kostnadsfritt

    • Inget bindande

    • Protokoll samma dag

    Skyddad av reCAPTCHA – Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller.

    Källor, lästa 27 oktober 2026:

    Forskarnas uppgifter är deras egna, lästa i originalrapporterna 27 oktober 2026. SP:s rapport gäller målade träfasader och är från 2009, och LTH:s rapporter gäller mineraliska fasader och är från 2002 och 2010. Hur vi tvättar, vad vi ser på fasader, priset och garantin är Svea Takvårds egna uppgifter. Stämmer något inte, hör av dig så rättar vi det.